hopedreamlive

Idag har jag haft en heldag med Louise. Jag blev hämtad i hennes cab och sedan åkte vi till Sandhammaren, av någon anledning åkte vi via Hammenhög (?), för att sola. Därefter åkte vi till Bornis (hennes häst) som jag blev förälskad i på en gång. Världens snällaste vågar jag nog påstå! Efter det grillade vi i Tomelilla hos hennes pappa. Jag säger bara, en himmelskt avslappnad dag. Jag behövde detta efter gårdagens omtumlande upplevelser som jag inte vet om jag vill uppleva igen eller inte.

Igår började jag dagen med att träffa Johanna för att ha lite lugnt innan hon skulle till Holland. Vi gick på stan, tog en glass och pratade om allt det vi behövde snacka av oss. Det var otroligt härligt och jag är bara så glad att vi fick den stunden tillsammans.

Därefter kom mamma och pappa hem från Grekland, de har haft det mysigt. Och det kan jag också tänka mig. Har faktiskt saknat dem lite.

Jag jobbade därefter i fyra timmar, ett trevligt arbetspass som jag skyndade mig ifrån för att göra ordning mig. Därefter stack jag till Öja.

Jag tänker inte skriva för mycket om Öja. Visserligen var jag bara mig själv, och brydde mig inte för första gången på länge av vad folk tyckte. Det borde jag inte heller, det finns inga bärrar för vad jag får och inte får ta mig till i fråga om vissa situationer. Men det verkar som om jag nu inte vet om jag ångrar mig eller inte.

Därefter hade jag min sista timme med Johanna. Jag klarar knappt tanken av att hon inte ska vara här i ett helt år, eller kanske till och med mer. Eftersom det inte finns några ord att beskriva den förlusten jag känner över att hon rest härifrån tänker jag inte ens försöka skriva ner det här på min blogg. Det enda jag vet är att när vi sa hejdå till varandra brast det för oss båda, vi stod och kramade varandra samtidigt som vi grät.. i alla fall ända tills Johannas följeslagare i bilen tutade på oss. Jag hade inte mycket smink kvar därefter.

nu ska jag sova, upp halv fyra!